onsdag 29 december 2010
Fuddelsedag
fredag 10 december 2010
C O N F I D E N T I A L SECTION 01 OF 03 DAKAR 000127
SENSITIVE SIPDIS AMEMBASSY YAOUNDE PASS TO AMEMBASSY MALABO E.O. 12958: DECL: 2020/02/18
TAGS: PGOV PREL KDEM KMCA ECON SG SUBJECT: Ambassador Discusses Corruption with Senegalese President REF: 09 DAKAR 1069 CLASSIFIED BY: Marcia Bernicat, Ambassador, DOS, Exec; REASON: 1.4(B), (D) ¶1. (U)
Summary: After nearly two hours of a mostly one-on-one discussion that included lighter and more tense exchanges, Senegalese President Abdoulaye Wade took the suggestion to demonstrate tangible steps of fighting corruption. Wade relied on his standard defense of the fact there have been no cases of corruption brought to trial in recent years. Despite reports from the budget inspector's court and the inspector general's office, there have been no trials of prominent civilian or political figures since Wade's election in 2000.
Wade first claimed that: 1) his political enemies are using the press to make false accusations, 2) it is difficult to prove corruption exists, and 3) as President he cannot possibly monitor everything that happens in his government. He finally acknowledged that it was statistically impossible for his claims that there is no corruption in Senegal to be true, and that he needed to address donor concerns regarding increased corruption in Senegal. Recalling conversations he had last fall with the Secretary and President Obama, the Ambassador urged President Wade to help the U.S. continue to help Senegal by demonstrating through concrete actions a reduction in corruption levels to avoid any governance-related sanctions. End Summary.
¶2. (U) Ambassador Bernicat opened the one-on-one conversation with President Abdoulaye Wade by presenting him with a signed copy of a photo with Secretary Clinton prior to the signing of the MCC Compact Agreement in September 2009 and commending his humanitarian outreach to Haitian earthquake victims. She further praised Wade's January 21, 2010 announcement to his Counsel of Ministers of the importance of fighting corruption and that he was open to the possibility of giving Senegal's Anti-Corruption Commission greater autonomy. She explained, however, that there was growing concern in the United States and among Senegal's other donors and the international community about the increase in corruption in Senegal and impunity towards it. His recent response to a letter he received from the new President of MCC, Daniel W. Yohannes, dismissing the issue, she added, served to underline those concerns.
¶3. (U) President Wade responded initially by explaining that it is difficult to "prove a negative" and that his government does not seek out cases, absent specific details. It is most important, he argued, for a government to demonstrate its political will to fight corruption when it arises, not to go on witch hunts. By way of example, he acknowledged the European Union had raised concerns about the sale of land used to fund the construction of the African Renaissance Monument, but insisted he has satisfied those concerns. He continued with a detailed explanation regarding why the convoluted sale of public land at different prices was required. The Ambassador countered that the opaque way in which the land was sold had lent itself to charges of corruption. (FYI. See reftel - and note that the EU Resident Representative in Dakar found President Wade's explanation unconvincing and remains critical of the land deal. End FYI.)
4.(U) The Ambassador responded to President Wade's request for specific cases to pursue by asking about the status of the forty-nine cases of alleged money laundering that Senegal's Financial Investigative Unit CENTIF has referred to the State Prosecutor since 2005, but which have not yet been brought to trial. Wade initially responded that the GOS did not want to discourage foreign investments by scrutinizing every money transfer. Following the Ambassador's brief explanation that cases brought to CENTIF were part of a well-regulated international system made more robust in the wake of the discovery of the role that terrorist financing played in the 9/11 attacks, Wade convoked both the head of CENTIF, Ngouda Fall Kane, and the new Justice Minister, El Hadj Amadou Sall, to explain the delay. He demurred that he could not interfere in another branch of government, but the Ambassador parried that it was important, given his commitment to end corruption, to follow such cases closely and help break any logjams when they occur. As Senegal was the first Francophone African member to join Egmont in May 2009, it has a special responsibility to lead by example. Sall confirmed that CENTIF cases needed to be taken seriously.
5.(U) Justice Minister Sall, the third person to hold the post in the last 4 months, had the advantage of inheriting the delays and DAKAR 00000127 002 OF 003 assured Wade he would investigate the nature of the delays and resolve them as soon as possible. He also claimed to be pursuing a number of other corruption cases at the moment and would have some arrests to report shortly. XXXXXXXXXXXX
¶6. (U) Wade relied only briefly on the argument he used with President Obama last fall - that his political enemies are inciting the press to fabricate stories about corruption, but shifted fairly quickly when the Ambassador asserted that the perception of widespread corruption has now become a reality that only concrete actions can effectively address. Another recurring theme throughout the discussion was that, as President, Wade claimed he could not possibly know the behavior of every government official. The Ambassador contended each time that he needed to create an environment in which it is clear corruption will not be tolerated and follow through by having those guilty arrested and prosecuted, highlighting recent years of U.S. assistance to train law enforcement and judicial authorities in combating money laundering, corruption, and other transnational crimes. The Ambassador then argued that corruption is everywhere in the world and that it is statistically impossible for there to be no cases in Senegal. Wade, who has an advanced degree in mathematics and statistics, chuckled and conceded, agreeing that he needed to demonstrate concrete steps to fight corruption.
¶7. (U) Finally, citing U.S. legislation which now requires Secretary Clinton's certification of each country's budget transparency, the Ambassador urged President Wade to adopt the Integrated System of Public Financial Management "SIGFIP," a computer system whose automation of the budget process will significantly enhance Senegal's fiscal reform efforts by making public funds fully accountable. Wade assured the Ambassador that only he had been successful in reducing the backlog of the final budget review process, but the Ambassador noted that the current backlog meant Senegal would still not meet the standard of the legislation. SIGFIP would be a comprehensive and foolproof way to regulate potential corrupt spending within the ministries. (Comment: Local World Bank officials have promised to pass summary information on SIGFIP to Wade. End Comment)
¶8. (SBU) Tellingly, President Wade ended the discussion by abruptly asking for assurances that the U.S. Government would not deny Senegal the MCC Compact at this point, given its focus on improving conditions of the country's poorest. Ambassador Bernicat explained to him that development assistance was targeted for a country's most needy; MCC Compacts were reserved for the developing world's best performers. She stressed that legislation requires that continued declines in measures of good governance, corruption, or other indicators would result in Senegal losing its Compact, as could other egregious acts that meet with Congressional appropriators' disapproval. That would be especially true of corruption, she added, reminding him that some Members of Congress had expressed their concerns at the time the Compact was signed.
¶9. (SBU) This meeting closely followed discussions in which the European Union Representative, the DCM, and Ambassador made similar points to President Wade's son, Karim, the Minister for International Cooperation, Land Use, Air Transport and Infrastructure. The Ambassador also briefed a group of core donors (France, Spain, Germany, Holland, Canada, European Union, World Bank, and, for the first time in a group setting, China) following a series of individual meetings to compare notes (as is customary) and report on actions to counter corruption in Senegal. The group agreed to continue to place pressure on the Wade administration constructively, in part, by drawing on a common set of talking points condemning corruption to raise the level of intolerance for it in this pre-election season.
¶10. (C) Comment: Several actions (reported septel) taken prior to or following this discussion suggest to the hopeful that President Wade is finally taking steps to curb corruption, but post believes he will walk a fine line between taking these steps and continuing DAKAR 00000127 003 OF 003 to allow those used to helping themselves to government funds to do so to ensure their loyalties remain intact. The striking similarities of the father and son on this issue suggest the two continue to underestimate the importance of this issue to the donors and, increasingly, to the electorate. It also suggests that they continue to work in concert toward preparing the way for a presidential dynastic succession rather than, as some speculate, that Karim Wade was undermining a father increasingly sidelined by his own political missteps of the last few months. President Wade, who reportedly is more frequently frail and distracted, was robust and in command of the subject matter throughout the nearly two-hour discussion. End comment. SMITH
söndag 9 maj 2010
Svenskar är masochister?
Svenskarna, i alla fall tillräckligt många av oss/dem måste var en sorts masochister eller också, hemska tanke, så stämmer det utländska epitetet ”die dumme schweden” verkligen in och många av oss är dumma. Varför säger jag nu så undrar vän av ordning?
Fredrik Reinfeldt och Alliansen blir svaret. Alltså, jag kan förstå att de blev valda till regeringsmakten 2006 och det må vara förlåtet men det faktum att Reinfeldt står högt upp på popularitetslistorna gång efter annan efter valet är obegripligt.
Mannen ljuger och ljuger och ljuger och när han inte gör det så hittar han på + det faktum att han öppet har deklarerat att han finner det svenska folket hjärntvättat och mentalt handikappat.
-Ja tack snälla Fredrik, ylar svenska folket i kör och höjer honom till skyarna. Obegripligt.
-De som är sjuka, på andra sätt oförmögna att arbeta och pensionärerna inte att förglömma är egentligen bara lata bidragstagare som inte ska ha en spänn, fortsätter Reinfeldt.
-Oja, kvider svenska folket, nu i extas.
- Min människosyn står inte Hitler och Stalin efter för folk är bara lata kräk som ska ha morot och piska annars gör de inte ett skapandes grand, myser Reinfeldt
Ja tack, snälla Reinfeldt, piska oss, stönar svenskarna av välbehag.
Jag skulle kunna fortsätta så här ad nauseum men det gör jag inte för då börjar jag bara kräkas. Men frågan står kvar, vad är det för fel på svenska folket? De kan väl ändå inte vara så korkade och kortsynta att de byter ut några hundringar i plånboken i månaden mot ingen eller obefintligt personlig integritet, tänk FRA och IPRED, sämre arbetsvillkor, sämre kulturvillkor och dyrare, sämre och dyrare sjukvård, sämre och dyrare skola, högre bilförsäkring, sämre och dyrare snart sett allting eller är de så girigt kortsynta?
I så fall blir jag uppriktigt sagt ledsen för då lever jag i en nation vars invånares tidigare människovänliga solidaritet har bytt ut mot kortsiktigt girighet. Men fortsätt ni rösta på alliansen så att de kan låna upp miljarder och så att de kan sälja ut det allmänna, som folket har sparat ihop till, för att bekosta skattesänkningar för dem som har mest.
Rea ut Sverige bara och sedan kan vi ställa oss i samma kö som diverse diktaturer i Afrika eller något och hoppas på att rika Kina tänker på oss när det är dags för bidrag. För med nuvarande regering och politik så kommer Sverige och svenskarna oundvikligen bli ett land av bidragstagare, fast på ett internationellt plan och då får ju Reinfeldt i och för sig rätt till slut, fast han var ju tvungen att själv se till det.
onsdag 5 maj 2010
Pressetik ger vika för sensationsartiklar
Pressetik är ett uttryck och ett credo som alla tidningar och de flesta journalister säger sig leva efter. Tyvärr finns det sorgliga undantag och bland dem återfinner vi Norrbottenskuriren.
Där kan man se att pressetiken väger lätt mot sensationslystnad. Ja, sensationslystnad i så motto att man slår sig för den moraliska bröstkorgen när det gäller sex och när någon har brutit mot kurirens viktorianska moraluppfattning. Däremot finner vi inte samma glöd när det gäller rattfylleri.
Jag syftar på den så kallade facebokrektorn där Norrbottenskuriren utan att blinka publicerade namn och yrke på en person som, enligt kuriren, hade publicerat ”nakenbilder” av sig själv och hade medlemskap i vad man kallade ”sexgrupper” på Facebook.
Artikeln i fråga hade man löst plankat från nätpublikationen nyheter24 men NK hade inte besvärat sig med att ta kontakt med den namngivne rektorn i fråga. I stället hade man av någon anledning en intervju med en moraliskt indignerad vänsterpartist i Luleå som högtidligen meddelade att han tagit bort rektorn från sin vänlista.
I och med publiceringen blev rektorn av med sitt jobb på den friskola som han startat och familjen blev lidande på grund av den hänsynslösa uthängningen.
Dottern i familjen skrev till NK i höstas (2009) och bad att tidningen skulle be om ursäkt och förklara publiceringen eftersom NK är störst i Luleå och hon i det stora hela blev mobbad i staden på grund av artikeln men ursäkten har ju inte kommit än.
Problemet med hela denna snaskiga moralaffär från publikationernas sida är att inget av det hela var SANT. En anka från början till slut. En affär instigerad av en person som hade ett personligt agg till sagde rektorn och man kan ju säga att denne person lyckades i och med att tidigare nämna media svalde betet eller tipset med sänke och allt. Varför passerade detta det så kallade ”tokfiltret" hos nyheter24 och NK:s redaktioner? Varför källgranskade inte Norrbottenskuriren?
Efter att nu mer än ett halvår har gått och efter idogt arbete, bl a genom att blogga, för plats i media har man ju inte fått (naturligtvis) så har rektorn tillsammans med en god vän som händelsevis råkar vara journalist men inte verksam i Norrbotten nu fått en ursäkt från nyheter24 där man säger att man inte skulle ha publicerat artikeln överhuvudtaget plus att rektorn själv på redaktionell plats fått ge sin syn på saken.
Så på så vis har ju rektorn fått en smula upprättelse och nyheter24:s något skamfilade pressetik bättrats på något. Rektorn har också skickat ut ett pressmeddelande om detta till övriga norbottensmedia men inget har hänt. I och för sig kan man förstå detta men att NK inte nämner det hela med en enda rad är obegripligt. Tidningen agerade social bödel när det gällde att slå upp en sensationsartikel men när det framkommer att det hela baserades på en osanning så säger man inte ett ljud.
Frågan är nu tvåfaldig: Kan man som läsare överhuvudtaget tro på något som NK skriver?
Kan man som ”offer” för tidningen någonsin få upprättelse?
Svaret på första frågan är ett tveksamt kanske. Svaret på andra frågan är tyvärr den att det får man nog aldrig.
Till sist skulle en par direkta frågor till NK: Kommer ni att be rektorn och hans familj om ursäkt och ge en förklaring? Kommer ni att publicera en rättelse eller varför inte rektorns sida av saken?
Eller är det så att vissa blir skyddade i tidningen för att man har ”känningar” på redaktionen, jag tänker på en kulturarbetarens identitet som noggrant hemlighålls, medan andra kastas ut till vargarna utan förbarmande. Eller är det så, hemska tanke, att förmenta ”nakenbilder” som dessutom inte är sanna, är ett värre brott i NK:s ögon moraliskt sett än en rattfylla där man riskerar andra människor liv?
De här frågeställningarna är tyvärr inte nya. Jag är säker på att det runt om i landet begås liknande övertramp. Olycksfall i arbetet, javisst, men för de drabbade en tragedi. Är det då så svårt för journalister och media att medge att man har haft fel? Det verkar så.
Pressetiken får ge vika för den egna stoltheten. Inte undra på att förtroendet för journalister och journalistik minskar.
PS: om ni undrar varför jag inte nämner rektorn vid namn i detta sammanhang beror det på att jag ursprungligen hade tänkt publicera detta inlägg i ett annat medium. Dessutom avvaktar jag mera info om "affären" som har relevans för den ursprungliga placeringen av detta inlägg. DS
söndag 2 maj 2010
Murveln funderar i sanningens tjänst
söndag 25 april 2010
Upprättelse för "facebookrektorn"
onsdag 21 april 2010
Vulkanaskans offer
lördag 20 mars 2010
Avgå Beatrice Ask
måndag 1 mars 2010
Ögrens sparkrav utarmar vården i Norrbotten
Stärk skelettet och hjärtat för nu kommer Kent Ögrens sparkrav!
Primärvården ska spara 50 miljoner. Är det Kent Ögrens (s) glaspalats som ska betalas eller är det till Norrstyrelsen och regionfrågan pengarna ska gå?
Få se nu, jag har för mig att landstingsskatten nyss höjdes, bara en liten tanke.
Kent Ögren menar att det finns en enkel förklaring till sparkravet, Norrbotten har alltid haft kostnader som legat 20-30 procent över andra landsting.
Här har jag något och säga herr Ögren. Det tror väl sjutton att Norrbotten har dyrare kostnader eftersom ni i landstinget hellre betalar stafettläkare dyra slantar än betalar dom läkare som vill stanna i länet lite extra.
Sedan har vi ju detta med glaspalatset som ni landstingspolitiker sitter i, det var banne mig inte gratis, och det ska vi skattebetalare nu betala för. Tvätteriaffären har vi inte heller glömt. Det bollas hit och dit med miljoner av inkompetenta politiker och det blir på bekostnad av patienterna och skattebetalarna i slutänden.
Användandet av ambulanshelikoptern ska minska. Ja usch ja, säkerligen används helikoptern alldeles för mycket, speciellt vid transporter av svårt sjuka som skulle kunna samåka, ja kanske i buss rent utav? Snart får väl ambulanserna spara på körningar så vi som blir akut sjuka får dra oss fram på våra armar till sjukhuset om vi inte orkar gå. Ortopediska operationer är högre här i norr än i resten av landet, så ve oss om vi behöver operera höfter eller knän. Det är bäst att vi försöker stärka skelettet för att benknotorna ska hålla ihop för kommer vi till läkaren utslitna kan det bli tvärstopp.
Drick mjölk och promenera så länge benranglet vill men se till att ha broddar vintertid!
Barnmedicin och division medicin ska också spara, inte tusan kan vi ta prover varje dag utan det räcker med en gång i veckan, spelar ingen roll om det behövs ta prover dagligen. Varför ta prover alls, det skulle ju bli ännu billigare om vi lät bli. Varför behandla folk överhuvudtaget, dom kostar ju bara.
Ögren menar att effektiviteten inom primärvården måste kunna stå sig i konkurrensen med privata vårdcentraler och jag säger: Lycka till! Hur ska den kunna stå sig med neddragningar och stora sparkrav?
Man menar att den medicinska kvaliteten eller säkerheten inte påverkas. Jag skulle vilja säga tvärtom, sparar man in på sjukvården så kommer patienterna i kläm, det finns ingen tvekan om den saken. Jag efterlyser folk med sunt förnuft, som kan tänka klart för det verkar vara en bristvara, speciellt i landstingsledningen.
Skyll inte på det fria vårdvalet, utan ta för tusan och säg som det är. Vi har sprättat pengar på fel saker och det måste nu betalas.
Rose-Marie Sandelius (poet)
onsdag 24 februari 2010
Republicering av "PP-debatt: Vad vill Antipiratbyrån?"
Antipiratbyråns Henrik Pontén fick stort medialt utrymme i helgen där han efterlyser hårdare tag i den svenska lagstiftningen mot fildelning. När en intresseorganisation går ut med dylika krav är det dags att börja dra åt sig öronen. Vad vill egentligen Antipiratbyrån?
En ganska vanlig taktik som används av lobbyorganisationer vars uppgift är att få till lagstiftning kring fildelning, är att påstå saker om andra länder. I Spanien påstod till exempel Ifpi i spanska medier att den svenska Renforsutredningen (där fildelare föreslogs stängas av från internet) togs emot med öppna armar i Sverige. Sanningen var att den sågades helt.
Ett annat minnesvärt exempel är hur svenska Ifpi påstod att fildelningen gått ner i Finland till följd av införandet av Ipred-direktivet, för att motivera dess införande här i Sverige. I Finland hade dock tv-bolaget MTV3 redan hunnit konstatera att så inte var fallet. Siffrorna var falska och upphovsrättsorganisationerna där fick ta tillbaka det offentligt.
På samma sätt lyfte Frankrikes dåvarande kulturminister, Christine Albanel, om och om igen fram den svenska Ipredlagen som exempel på framgångsrik internetpolitik. Tvivelaktig svensk statistik fick ligga till grund för västvärldens strängaste lagar på området. Sverige sågs, av den franska regeringen och upphovsrättslobbyn, som ett föredöme.
Det blir därför en närmast komisk rundgång när Henrik Pontén, utan att uttryckligen säga det, framhåller vissa av de franska åtgärderna mot fildelning som föredöme för svensk lagstiftning. Myndigheten HADOPI (la Haute Autorité pour la Diffusion des Œuvres et la Protection des Droits sur Internet) har bland annat den uppgift Pontén nu vill ge en svensk myndighet eller instans: skicka varningsbrev till misstänkta "fildelare". HADOPI skall snart börja skicka både massmail och varningsbrev på uppdrag av upphovsrättsinnehavare - men de franska internetleverantörerna är dessutom enligt lag skyldiga att samarbeta. Om de inte gör det hotas de av stränga vitesstraff.
Kritiker avfärdar dock myndigheten som en komplicerad, kostsam, meningslös och ineffektiv spam-maskin. Frågan är om Pontén och de intressen han representerar verkligen vill dra igång en politisk process för att skapa en sådan instans i Sverige. Särskilt som den turbulenta franska debatten, som gjort en stor del av den politiska klassen till åtlöje, borde förskräcka.
Det uppstår flera frågor om vad Pontén egentligen vill: Vilka tänker han sig skicka breven till? Och enligt vilka kriterier? Vem skall leta fram IP-adresserna? Vill han ha sänkta beviskrav?
Svaren på dessa frågor står att finna pusselbitar från både förslag till och genomförd lagstiftning runt om i världen. De fall vi nämner inledningsvis är dessvärre bara ett fåtal. Det pågår en krass internationell kampanj att förhindra utvecklingen på internet, en kampanj vars förhållande till sanningen är tämligen elastiskt.
I Brasilien får man höra att man är värst på att fildela, i Danmark, i USA, i Storbritannien, i Spanien, i Frankrike... en ändlös loop av falska anklagelser om hur förskräckligt illa det är regionalt. Ofta lyckas de övertyga makthavarna och medborgarna tvingas hjälplöst se på medan den ena lagen efter den andra drivs igenom. Men upphovsrättsindustrins företrädare tycks aldrig nöja sig med åtgärderna. När ett steg är taget, stampar de ivrigt för att få ta nästa. Vi kan inte låta bli att undra när de kommer att bli nöjda. Blir de någonsin det?
Svaret man kan gissa sig till, baserat på historiska insatser från grupper som antipiratbyråer, Ifpi och andra särintressen, är djupt oroande.
En sak är dock säker. Henrik Pontén och antipiratbyrån lyckas alltid stärka Piratpartiet. Varje gång de går till attack mot fildelare växer vi. Med detta i bakfickan, vill vi därför tacka Antipiratbyrån för att de tycks ha bestämt sig för att ägna valåret 2010 till att hjälpa Piratpartiet in i riksdagen. Det innebär att efter höstens val kommer det att finnas åtminstone ett parti i Sveriges riksdag som sätter käppar i hjulet för upphovsrättsindustrins frammarsch.
Johnny Olsson, riksdagskandidat Piratpartiet
Emma Marie Andersson bloggare på opassande.se och medlem i Piratpartiet
Anna Troberg, riksdagskandidat och vice partiledare i Piratpartiet
Klara Tovhult, riksdagskandidat och styrelseledamot, Piratpartiet
Ester Pharasyn, sakkunnig HADOPI