Republicering av "PP-debatt: Vad vill Antipiratbyrån?"

Precis som den utmärkta bloggaren Scaber Nestor väljer jag att återpublicera Piratpartiets debattinlägg som är ett svar på Henrik Ponte'n önskan om en HADOPI-myndighet i Sverige eftersom det tydligen inte får plats i vad som så träffande kallas för "prasselmedia".

Läs ni och gör sammalunda :)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Antipiratbyråns Henrik Pontén fick stort medialt utrymme i helgen där han efterlyser hårdare tag i den svenska lagstiftningen mot fildelning. När en intresseorganisation går ut med dylika krav är det dags att börja dra åt sig öronen. Vad vill egentligen Antipiratbyrån?

En ganska vanlig taktik som används av lobbyorganisationer vars uppgift är att få till lagstiftning kring fildelning, är att påstå saker om andra länder. I Spanien påstod till exempel Ifpi i spanska medier att den svenska Renforsutredningen (där fildelare föreslogs stängas av från internet) togs emot med öppna armar i Sverige. Sanningen var att den sågades helt.

Ett annat minnesvärt exempel är hur svenska Ifpi påstod att fildelningen gått ner i Finland till följd av införandet av Ipred-direktivet, för att motivera dess införande här i Sverige. I Finland hade dock tv-bolaget MTV3 redan hunnit konstatera att så inte var fallet. Siffrorna var falska och upphovsrättsorganisationerna där fick ta tillbaka det offentligt.

På samma sätt lyfte Frankrikes dåvarande kulturminister, Christine Albanel, om och om igen fram den svenska Ipredlagen som exempel på framgångsrik internetpolitik. Tvivelaktig svensk statistik fick ligga till grund för västvärldens strängaste lagar på området. Sverige sågs, av den franska regeringen och upphovsrättslobbyn, som ett föredöme.

Det blir därför en närmast komisk rundgång när Henrik Pontén, utan att uttryckligen säga det, framhåller vissa av de franska åtgärderna mot fildelning som föredöme för svensk lagstiftning. Myndigheten HADOPI (la Haute Autorité pour la Diffusion des Œuvres et la Protection des Droits sur Internet) har bland annat den uppgift Pontén nu vill ge en svensk myndighet eller instans: skicka varningsbrev till misstänkta "fildelare". HADOPI skall snart börja skicka både massmail och varningsbrev på uppdrag av upphovsrättsinnehavare - men de franska internetleverantörerna är dessutom enligt lag skyldiga att samarbeta. Om de inte gör det hotas de av stränga vitesstraff.

Kritiker avfärdar dock myndigheten som en komplicerad, kostsam, meningslös och ineffektiv spam-maskin. Frågan är om Pontén och de intressen han representerar verkligen vill dra igång en politisk process för att skapa en sådan instans i Sverige. Särskilt som den turbulenta franska debatten, som gjort en stor del av den politiska klassen till åtlöje, borde förskräcka.

Det uppstår flera frågor om vad Pontén egentligen vill: Vilka tänker han sig skicka breven till? Och enligt vilka kriterier? Vem skall leta fram IP-adresserna? Vill han ha sänkta beviskrav?

Svaren på dessa frågor står att finna pusselbitar från både förslag till och genomförd lagstiftning runt om i världen. De fall vi nämner inledningsvis är dessvärre bara ett fåtal. Det pågår en krass internationell kampanj att förhindra utvecklingen på internet, en kampanj vars förhållande till sanningen är tämligen elastiskt.

I Brasilien får man höra att man är värst på att fildela, i Danmark, i USA, i Storbritannien, i Spanien, i Frankrike... en ändlös loop av falska anklagelser om hur förskräckligt illa det är regionalt. Ofta lyckas de övertyga makthavarna och medborgarna tvingas hjälplöst se på medan den ena lagen efter den andra drivs igenom. Men upphovsrättsindustrins företrädare tycks aldrig nöja sig med åtgärderna. När ett steg är taget, stampar de ivrigt för att få ta nästa. Vi kan inte låta bli att undra när de kommer att bli nöjda. Blir de någonsin det?

Svaret man kan gissa sig till, baserat på historiska insatser från grupper som antipiratbyråer, Ifpi och andra särintressen, är djupt oroande.

En sak är dock säker. Henrik Pontén och antipiratbyrån lyckas alltid stärka Piratpartiet. Varje gång de går till attack mot fildelare växer vi. Med detta i bakfickan, vill vi därför tacka Antipiratbyrån för att de tycks ha bestämt sig för att ägna valåret 2010 till att hjälpa Piratpartiet in i riksdagen. Det innebär att efter höstens val kommer det att finnas åtminstone ett parti i Sveriges riksdag som sätter käppar i hjulet för upphovsrättsindustrins frammarsch.

Johnny Olsson, riksdagskandidat Piratpartiet
Emma Marie Andersson bloggare på opassande.se och medlem i Piratpartiet
Anna Troberg, riksdagskandidat och vice partiledare i Piratpartiet
Klara Tovhult, riksdagskandidat och styrelseledamot, Piratpartiet
Ester Pharasyn, sakkunnig HADOPI

Vi hade hoppats hitta en plats i prasselmedia för detta, men andra frågor hade prioritet just nu. Så då fick den bo här istället!

Rättsosäkerhet

Är fortfarande i skrivarsvacka. Laidback är verkligen mitt förhållningssätt till min blogg för närvarande men man undgår ju inte att bli förbannad på olika saker som hänt för det naturligtvis. Därför länkar jag idag till bloggen "Sagor från livbåten" som sätter fingret på ett problem vi har i vårt samhälle. Ett problem som funnits länge och tenderar att bli allt större. Vi lever snart i en diktatur mina vänner. Sanna mina ord.

Under tiden, läs som sagt "Sagor från livbåtens" utmärkta sammanfattning av den svenska rättsäkerhetens förfall.

Svacka

För er som undrar (läser någon överhuvudtaget det jag skriver?) över att jag inte petat ner några åsikter eller funderingar på ett tag kan jag avslöja att jag är i en liten skrivsvacka. Det vill säga, det är tomt, jag orkar inte kommentera, bli upprörd eller på annat sätt meddela mig med omvärlden medelst bloggning. Det är som att det är tomt i skrivreservoaren.

Så är det. Jag återkommer lite närmare längre fram. Det brukar faktiskt lösa sig när man skrivit ner att man har svårigheter att komma till skott.

Det är alltså helt enkelt så att man har en liten släng av psykopati eller hur man nu ska tolka det att man inte upprörs över något eller nu tar jag nog i. Visst blir man berörd, fan. Kalla tog ju guld igår. Nog reagerade man på det. Se där, nu börjar det lösa sig. Blir nog något lite längre fram, idag? Imorgon? Den som läser får se :)

Norrbottenskurirens blinda fläck

Som ni vet så sitter det en blind fläck, papillen, i ögat där synnerven leder till hjärnan. Nå, inget nytt med det fast rubriken ljuger lite, det är egentligen ledarskribenten för Norrbottenskuriren, Gustaf Blombergs (GB:s), och hans papill jag talar om. En blind fläck som han delar med socialförsäkringsministern Cristina Husmark-Pehrsson och för all del resten av regeringen.

Men i Blombergs fall handlar det kanske mer om ungdomlig naivitet och en patetisk önskan om att bara han skriver tillräckligt positivt om regeringen och dess politik så förändras verkligheten och allt blir bra.

I Husmark-Pehrsson och den övriga regeringens fall med Reinfeldt i spetsen handlar det mer om brist på empati och i vissa fall, nämner inga namn, i det närmaste en sorts förrädisk ondska som har sin grund i synen på det vanliga folket, eller pöbeln som det skämtsamt heter i de innersta kretsarna i regeringen, måste drivas på med piska eftersom den, pöbeln, är både lat och arbetsovillig.

Men för att återgå till GB så faller han i det närmaste i extas över sjukförsäkringen, jag har skrivit om detta tidigare, som har förändrats och när Husmark-Pehrsson nyligen besökte Luleå och träffade två utförsäkrade så gick GB helt på socialförsäkringsministerns uppfattning om vad som sig tilldragits och sagts vid det mötet.

Ni vet...yadayadayada vi hjälper er genom att stjälpa er yadayada...ingen blir utförsäkrad..etc etc och de utförsäkrades reaktion...åh tack tack för att jag blev utförsäkrad, jaså är jag inte men jag är avstängd ju..nejhej jag har missuppfattat..jahajah tack adjö då...det bidde en tumme...jasså inte det heller...

I dagens NK så går en av de två, M Aidanpää, till svars i ett inlägg på ledarsidan och påpekar försynt att det som de sagt inte alls var det som socialförsäkringsministern uppgett utan något helt annat.

Varvid Gustaf Blomberg replikerar kort så här, förutom att svära sig fri från det han skrev tidigare, en vanlig borgerlig taktik: "Goddag yxskaft, jag läste ditt inlägg till största delen med papillen i mitt öga. Det var roligt att du tycker regeringens stupstockssystem är bra".

På slutet verkar gula fläcken på GB ha arbetat i stället eftersom han avslutar med "att skribenten har en annan politisk uppfattning än socialförsäkringsministerns är en annan sak".

Suck, jag upprepar igen.

Goddag yxskaft.