Kan man lita på SvD:s journalister?

Strax innan jag skulle knyta mig så råkade jag läsa en artikel i SvD:s som handlade om piratkopieringens förlovade land, Kina. Intressant artikel som handlade om Shanzhai som tydligen är ett samlingsnamn för alla former av piratkopiering, imitationer och fejkprodukter enligt journalisten Ola Wong.

Men, kan det han skriver vara sant? Har han verkligen kunskap om det han skriver?

Jag tvekar. Varför, undrar vän av ordning säkert?

Jo, han inleder sin artikel så här:

"Om Piratpartiet har något drömland så är det Kina..."

Nu är det väl så att även om ett parti kanske kan vara en juridisk person så är det ju inte en person av kött och blod som kan drömma.

Jösses, man börjar bli en riktig petimäter, en veritabel Guillou.

Nåväl, åter till Wong. Efter sin märkliga inledning berättar då Wong om shanzhaikulturen och om olika produkter och om hur det går till och varför en del vill stoppa kulturen och andra inte och sedan avlutar han magnifikt , jag citerar en del inte allt:

"En sak är säker. Även om kinesernas respektlösa inställning till upphovsrätt är ett utopia för Piratpartiet skulle de aldrig kunna bilda ett parti i landet eller protestera mot kinesiska FRA-lagar...."

Varför tillåts en journalist, som uppenbarligen inte har en susning om vad Piratpartiet står för eller vad partiprogrammet innehåller, skriva något sådant? Någon grund i verkligheten måste man väl ändå ha.

Det är som att skriva om moderaterna, eller socialdemokraterna för den delen, att Östtyskland hade varit drömlandet för dem på grund av Stasi eller liknande.

Med det klavertrampet tvingas man ta allt som herr Ola Wong skriver med en nypa salt eller vänta, en skäppa salt.

Majblommor, bistånd och äganderätt

Funderat på att köpa en majblomma till nästa år för att stödja, ja vad? Behövande barn måste det vara för det kan ju inte vara stöd åt arbetarna som tillverkar dem.

Majblommans Riksförbund lade ut tillverkningen till en fabrik i Kina för några år sedan. Enligt uppgift kostar majblomman per styck 16 öre att tillverka och kostar här i Sverige 10 kronor. Nätt förtjänst inte sant?

Arbetarna som tillverkar blommorna har det bra och tjänar väl över minimilönen enligt Majblomman och företaget i Kina Good Luck och de arbetar endast lagstadgade 9 timmar om dagen. Haha säger jag och det gjorde den här reportern på Sydsvenskan också.

Visserligen skrevs detta redan den 19 maj men jag tycker ändå att det är värt att ta upp.

Stödjer man majblomman stöder man visserligen behövande barn men även den sortens fabrik i Kina där man jobbar 12 timmar om dagen och får träffa familjen en gång i månaden. Jag är mycket misstänksam och håller för att, i ljuset av Röda Korsskandalen, man inte kan lita på organisationer som har 100 år på nacken likt Majblomman. Varför?

Jo, organisationer tenderar att, allteftersom de blir äldre, fyllas av medarbetare som tappar idealen utan arbetar åt sig själva eller de sina, det vill säga korruption fyller upp alla led i organisationen och syftet som organisationen en gång startades för har glömts bort i jakten på egen vinning eller organisationens.

Så själv väljer jag att stödja Kiva org (googla) eller liknande där man själv kan välja vad man vill stödja.

Det gör även en ung afrikansk ekonom som passar på att göra tummen ner för traditionell biståndspolitik. Den har misslyckats totalt menar Dambisa Moyo från Zambia. Det enda biståndpolitiken har gjort för Afrika är att den ha lärt afrikaner att sprätta biståndspengar hej vilt utan något som helst ansvar eller att man lär sig något.

Självklart har hon fått mothugg av konservativa ekonomer.

Liza Marklund har återigen bevisat att hon inte tänker. Det är visserligen inte första gången och lär heller inte vara den sista. Målet för hennes märkliga tankar denna gång? Piratpartiet.

Hur hon får det till att Falkvinge ska dela ut sin dator eller adoptera bort sina eventuella barn på grund av partiets inställning till äganderätt är verkligen bisarrt. Jag överdriver inte. Håhåjaja.

Halmgubbar! utropar opassande om hennes logiska kullerbyttor. Jag är böjd att hålla med.

Oro för omvärlden

Är det bara jag eller ökar spänningen i världen? Är det bara jag som börjar bli lite nervös? Borde inte våra försvarsnedrustande politiker också bli lite nervösa. Jag bara undrar lite stillsamt. De har kanske, som vanligt frestas jag tillägga, noll koll på läget. De är väl mera intresserade av att begränsa och avlyssna vår frihet. Men passar de sig inte så kommer det någon annan och bgränsar den ännu mer åt oss.

Läs vad SvD har att berätta om de politiska och militära blockbildningarna. Kina och Ryssland i samarbete.

Ouch säger jag.