Gangsterväldet är över oss och medierna tiger still!

Först kom FRA.lagen; det var illa nog och (gammel)media rapporterade men inte mycket annat. I onsdags gick Ipred-lagen igenom med förströdd rapportering från (gammel)media. Rapportering av någon förlovning kom emellan.

Att jag skriver gammel inom parantes är för att bloggvärlden inte inkluderas i mitt resonemang för där har minsann det både rapporterats, diskuterats och förts kampanjer. Något som de ”gamla” medierna borde ha gjort. Om inte annat så för att skydda sig själva. Men icket. Så nu sitter vi, svenska folket, i ”skiten”. Just det, mina damer och herrar, nu dikterats villkoren på nätet av gangsters som inget hellre vill än att driva utvecklingen tillbaka. Och det med entusiastiskt bistånd av en riksdag vars ledamöter endast är intresserade att bevaka sina egna priviliegier och skita i vanligt folk.

Rättsäkerheten är skjuten i sank och vi svenskar har ingen livboj för vem tror på att någon granskningskommitte' ska kunna agera som livlina i efterhand när mediamogulerna bestämmer sig för att ruinera någon ensamstående tonårsmamma med horribla skadeståndskrav för ”illegal” nedladdning, Eller när samma moguler bestämmer sig för att idka, tack vare Ipred, legal utpressning. Jag ryser till kropp och själ.

De som är intresserade i denna fråga kan med fördel läsa den lilla betraktelse Eva Franchell gör på ledarsidan i AB (26/2) Ja, jag vet, gammelmedia skriver inget, skrev jag nyss ,men detta får betraktas som en ropandes röst i öknen.

De stora medierna tiger still. Varför undrar jag i mitt still sinne? För det handlar om mer än fildelning. Vem vågar nu höra av sig anonymt för att rapportera? Det går inte, det finns inget som heter anonymitet och källskydd längre!

Och även om jag numera kan räknas till de äldres skara så känner jag mig, i likhet med den yngre generationen, jagad, trots politikers löfte för mindre än två år sedan att detta inte skulle ske. Men i valet mellan att liera sig med pengar samt makt eller en ung fildelargeneration så är valet enkelt för pragmatiska politiker.